Något som ofta eftersträvas är lättanvända system, hemsidor och produkter. Ordet verkar för många sammanfatta en helhetsupplevelse av ett intuitivt system, där manualer inte ens är att tänka på.
Det är att göra det lite för enkelt. Att någonting är lättanvänt är jättebra – men det räcker inte.
Användarupplevelsen är helheten
Inom UX-design vill man skapa en positiv användarupplevelse. Det handlar ofta om att en produkt (eller ett system) vi ska lösa ett behov hos oss. Om detta görs på ett tillfredsställande sätt tycker användaren att upplevelsen varit positiv. Sannolikheten är då mycket stor att användaren återvänder nästa gång liknande behov uppstår.
En webbshop är ett bra exempel (inte minst då vi lätt kan anta några UX-grunder, som intressenter, syfte, mål och interaktion) som förklaring till vad jag menar.
När en kund besöker webbshopen för att handla börjar användarupplevelsen. Den sammanfattar helheten av kundens olika intryck som ges. Det kan till exempel vara hur lagersaldot är (det är roligare att handla när varorna finns), eller hur väl produkterna matchar målgruppen.
Låt oss anta att webbshopen är barnsligt enkel att använda. Betyder det då att kunden får en positiv användarupplevelse?
Inte enbart. En lättanvänd webbshop garanterar inte hela användarupplevelsen. Hela processen för att registrera och betala var kanske jätteenkel. Men sedan upptäcks att fel summa pengar har dragits från kontot. Detta är också en del av användarupplevelsen – och ingen positiv sådan.
Användarupplevelsen kan faktiskt bestå av sådant som vi inte kan se. Det är inte nödvändigtvis frontend-teamets fel om användarupplevelsen är negativ. Ett system som drar fel summa pengar är en dålig upplevelse, orsakad av buggar i ett bakomliggande system.